Deutsch English
  Startsida
  Aktuellt just nu
  Vår Gårdsbutik
  Vilt Catering
  Östgötadagarna
  Stuguthyrning
  Stugbokning/Kalender
  Honung & Livsmedel
  Hjortuppfödning/Viltslakteri
  Jord & Skogsbruk
  Vilt, Jakt & Fiske
  Hästar & Ridning
  Vikbolandets Buss & Transport
  Aktiviteter
  Lokal mat
  Hitta/Kontakta oss
  Bildgalleri
  Länkar
  
Startsida -> Jord & Skogsbruk

Jord & Skogsbruk

Gården Ormsätter är idag ca 330 hektar. På gården bedrivs ekologiskt jordbruk, som de senaste åren varit anslutet till organisationen KRAV.
Skogsmarken utgörs mestadels av tallskog i olika åldersklasser, varav produktiv skogsmark är ca 150 hektar. Utöver detta så är en stor del av marken skogsimpediment, till övervägande delen dominerad av bergmark.


Skogen
Den skärgårdsnära skogen, som i allmänhet domineras av tall (pinus sylvestris), växer normalt i växlande boniteter, som domineras av T 20 - T 28. Dessa bonitetsbeteckningar står för trädslag (T=tall, normalt morändominerad jord) samt talet för beräknad höjd på 100 år. T 24 står alltså för sand/morändominerad jord avsedd för tallskog, som beräknas ha en medelhöjd av 24 meter om 100 år.
Gran förekommer också, men mera sparsamt, och oftast i blandbestånd med tall, eller också som rena bestånd, sentida planterade på bättre jordar tex åker eller bete. Granens fördel är att den är inte lika attraktiv som betesväxt för framförallt älgen, samt att den kan ha en högre tillväxttakt på goda jordar. Granens nackdel är att den växer ytligt och därmed är mera stormkänslig än tall, samt att den är känsligare för röta, en sjukdom som gör att trädet ruttnar innifrån trädets mitt.
Tallens stora nackdel, är att den på senvintern aktivt betas av älg, och därmed riskerar att dra på sig stora skador. Denna betning är kvalitetsförsämrande för den framtida klassningen av virket, och innebär därmed stora ekonomiska förluster för skogsägare, och för industrin som helhet.



Ormsätter, Gårdscentrum från ovan. Omgivningen domineras av tallskog, varvat med åkrar & beten insprängda i landskapet.
Skogsindustrin - störst av alla
Skogsindustrin i sverige är större, än all annan inhemsk industri tillsammans, och är därmed en av våra absolut viktigaste näringar. All skogsproduktion i sverige, regleras av skogsvårdslagen, som alla skogsägare är skyldiga att följa. Skogsvårdslagen behandlar bla hur mycket skog som får avverkas på en fastighet och när. Hur återskogning av föryngringsavverkningar skall utformas, och miniminivåer för tätheten i bestånden mm. Tillsynsmyndighet är skogsvårdsstyrelsen, som aktivt verkar för att en långsiktig stark näring i sverige upprätthålls och förbättras.

Skogsägare är skyldiga att upprätta en sk skogsbruksplan. Detta görs av utbildade skogstekniker eller jägmästare, och behandlar fastighetens skogsinnehav, samt vilka åtgärder som planeras snarast, inom 5 år, inom 5-10 år och efter 10 år.
Skogsavverkningar planeras utifrån detta, och görs när störst lönsamhet kan erhållas, med hänsyn tagen till framtida tillväxt på området, kvalitetsförändringar och andra hänsyn.
De sortiment som utvinns är normalt massaved och timmer. Av massaved görs pappersråvara, och de största i vårt område är Braviken i Norrköping, samt Billerud i Skärblacka. Massaveden mäts i Fub (fastkubik under bark), eller vägs vid industri och ersätts efter detta.

Av timmret, även kallat sågtimmer, så sågas just plankor & brädor till byggnadsindustrin. Varje timmerstock som kommer till sågverket klassas för sig, och bedöms lite förenklat i 6 olika klasser, som utgör grund för skogsägarens ersättning för virket.
Sågtimmer har ett större värde än massaved, och just därför så inriktas skogsodlingen under hela tillväxtperioden på, att erhålla så stor timmervolym som möjligt vid slutavverkningen.



Skogsindustrin är Sveriges i särklass största industrigren, där 70 miljoner kubikmeter skog avverkas årligen, och export av trävaror för 125 miljarder SEK ger landet stora inkomster
Jordbruket
I vår del av landet, så utgörs åkermarken i den skärgårdsnära "mellanbygden" mestadels av moränlerjordar och moränmossjordar, även kallade "lättjordar". Åkrarna, eller skiften, är mindre till storleken, har större inslag av stenar & grus, ger lägre avkastning och är mera svårbrukade än de rena lerdominerade lerjordarna i östergötlands slättlandskap i övrigt. Detta medför att vårt landskap ofta lämpar sig bättre för en egen integrerad produktion, med tex djurhållning, där man odlar en stor del av fodret själv, och håller en hög andel vall eller bete, än för ren spannmålsproduktion.

Hos oss, har det bedrivits ekologisk växtodling i över 10 års tid, och fördelen med detta är att kostnader för konstgödning samt bekämpningsmedel sparas. Nackdelen är högre ogräsförekomst, lägre tillväxt, större fluktration ogynsamma år, samt att jordmånen på sikt reskerar urlakning av vissa näringsämnen, då dessa inte tillförs i samma utsträckning som med konstgödning. Dessa kan naturligtvis tillföras på andra sätt, tex med naturlig gödsel, men detta kräver ju i så fall att en ekologisk djurhållning hålls på gården, på ett sådant sätt att gödseln blir tillgänglig.



Odling av vall ökar i landet, pga de nya reglerna för gårdsstöd
Jordbruket i framtiden
Då priset på producerade grödor, under det senaste årtiondet sjunkit drastiskt, så har situationen, tillsammans med ökande kostnader, blivit sådan att det gårdsstöd som utbetalas för produktionen har blivit viktigare än tidigare. Gårdsstödet är en kompensation från staten och EU, för de produktionskostnader som finns, i förhållande till den låga prisbilden på spannmål. Dessutom så utgör gårdsstödet ett incitament till att upprätthålla en inhemsk livsmedelsproduktion, samt ett öppet landskap. Stödet är dock starkt ifrågasatt av många länder inom EU, och kommer på sikt troligtvis att revideras eller försvinna helt. Hur går det då med vårt svenska jordbruk ?

Helt klart är, att de jordbrukare som vill vara kvar i näringen, kommer att behöva vara mycket mera flexibla än i dag, och med korta varsel vara beredda att byta produktionsinriktning & grödoslag.
Mest diskutterat just nu, är odling för bränsleindustrin. Av spannmål kan utvinnas både etanol och biogas, och organisationen svensk raps tror att odlingen av oljeväxter på sikt kan fördubblas. Av raps & rybs kan utvinnas bla rapsolja (rapsmethylester RME) som redan idag används som inblandning i dieselbränsle. En sak är i alla fall klar -En osäker men spännande framtid väntar dagens jordbruksföretagare.



Att vara flexibel och med korta varsel byta grödoslag och inriktning, blir än viktigare för framtidens jordbrukare. Frågan är, kommer det öppna brukslandskapet att upprätthållas ?

Rickard & Malin Hellström
Jonsberg Ormsätter
610 26 Vikbolandet
Telefon: +46 (0)125-311 54
Mobil: +46 (0)70-799 80 00
info@ormsatter.se